Riksdag och regering
Riksdagsvalet. Vart fjärde år har vi val till riksdagen, landstinget
och till kommunerna, det vill säga år 2006, 2010 och så vidare. Valdagen
infaller alltid på den tredje söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.
Riksmöte. Riksdagen samlas till ett riksmöte första tisdagen i
oktober. Riksmötet pågår till nästa riksmöte börjar i oktober följande år.
När
riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och
vice talmän.
Talmannen
leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i
debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell
regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram
ett förslag för riksdagen om godkännandet.
Utskott. Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år.
Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden.
Därför finns det 16 utskott för olika områden.
De
349 riksdagsledamöterna delar in sig
på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan
andra specialiserar sig på frågor som berör skolan. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter.
Utskottens sammansättning ska i princip spegla
partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än
mindre partier.
Exempel
på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet,
jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.
Det
viktigaste arbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När
ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först
kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer
I utskotten förekommer det ofta att man
kompromissar med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom
inget parti i riksdagen har en egen majoritet. Därför måste man göra upp
och komma överens med politiska motståndare.
När
utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till
riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas
plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda
platser.
Frågor. 1. När har vi val till riksdagen? 2. Vilka får rösta i
riksdagsvalet? 3. Nämn fakta om riksmötet. 4. Vad gör talmannen? 5. Varför har
riksdagen 16 utskott? 6. Nämn några utskott. 7. Nämn något om kompromisserna i
utskotten. 8. Förklara uttrycket: betänkande. 9. Hur många sitter i Sveriges riksdag?
Därefter
sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller
nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas.
I
frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen går till så att de
ledamöter som säger ja till ett förslag reser sig i sina bänkar. Därefter reser
sig de som röstar nej.
Oftast
blir det dock rösträkning. Vid varje
sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom
talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till
utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra förslaget.
Statsminister och statsråd. Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en
regering kallas för statsminister. (Det är statsministern som utser vilka
personer som ska ingå i regeringen). Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.
Departement. Många statsråd är ansvariga för var sitt departement.
Ett departement har ansvar för ett speciellt samhällsområde.
Exempel på departement är
utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, försvarsdepartementet,
utrikesdepartementet och miljödepartementet.
Departementen
ska hjälpa till att ta fram nya propositioner och se till att de beslut som
riksdagen har tagit genomförs. De flesta personer som arbetar på departementen
är anställda och har kvar sina arbeten
även om regeringen måste avgå efter ett förlorat val.
Monarki. Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en
regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte
som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI
Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.
Kungens
viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot
främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.
Frågor. 10. Förklara uttrycket: acklamation. 11. Nämn fakta om
voteringar. 12. Vad gör statsministern? 13. Vad kallas statsministerns
medarbetare? 14. Vad gör ett departement? 15. Ge exempel på ett departement.
16. Vad innebär en monarki? 17. Nämn fakta om kungens makt. 18. Vilken är
kungens viktigaste uppgift?
Demokrati. Ett grekiskt ord som betyder folkstyre. Ett land där
väljarna genom fria val får bestämma vem eller vilka som ska styra landet.
Diktatur. Motsatsen
till demokrati. I en diktatur kan väljarna inte välja vem eller vilka som ska
styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val.
Ideologi. Idélära. De viktigaste idéerna i ett politiskt system
Konservatism. En politisk åskådning som vill bevara det bestående
samhället. Vill bygga på erfarenhet och tradition samt att förändra samhället
långsamt.
Liberalism. En samhällsåskådning som betonar den enskilda
människans frihet. Friheten gäller yttrandefrihet och religionsfrihet men också
ekonomisk frihet att köpa och sälja som man vill.
Kapitalism. Ett samhällssystem där produktionsmedlen (företag,
mark och liknande) ägs av enskilda som vill tjäna pengar på det som säljs.
Kommunism. En samhällsform där fabriker, mark med mera ska ägas
gemensamt. Tidigare ville kommunister i flera länder ta makten med hjälp av
våld.
Socialism. Politisk åskådning där produktionsmedlen skulle ägas
av folket genom staten eller i andra gemensamma former. Många socialister vill
genomföra detta utan politiskt våld.
Nazism. Ett annat ord för nationalsocialism. En stark ledare ska styra
staten, mot demokrati. Känd ledare: Hitler i Tyskland på 1930-talet, som såg
ned på folks som inte var vita.
Fascism . Från början en italiensk politisk rörelse. Där man
ville ha en stark stat styrd av en elit, dvs de duktigaste och starkaste.
Folkstyre eller demokrati gillas inte av fascister.
Nationalism. En
övertygelse att folk med gemensamt språk, kultur och ekonomi ska utgöra en egen
självständig stat, ett fosterland. Ett land vars intresse sätts framför
individen.
Pacifism. Kommer från det latinets ord för fred som är ”pax”.
Nuförtiden betyder det att man är motståndare till alla former av militärt
våld.
Anarkism. En politisk riktning som vill att samhället ska
organiseras utan statligt tvång och istället helt på samverkan mellan
frivilliga.
Feminism. En åskådning som verkar för kvinnans likställighet med
mannen.
Monarki. Ett land där en kung eller drottning är statschef. Det
spelar ingen roll om kungen har mycket makt som i Saudiarabien eller ingen makt
alls, som i Sverige.
Republik. Ett land där en president är statschef. Presidenten
har utsetts genom allmänna val.
Frågor. 19. Förklara begreppet: demokrati. 20. Vad är
diktatur? 21. Vad innebär konservatism, liberalism och kommunism? 22. Förklara
begreppen: pacifism och anarki. 23. Vad är en republik?
