Till 8C!!

Kopiera följande länk och klistra in i adressfältet.

https://docs.google.com/forms/d/1bX5htcyj419FKc9fDUDf1pntL0e7CtGKgwPgXivpOLE/viewform


Du har 20 minuter på dig att svara på de två frågorna.

Till 9C!!

Kopiera följande länk och svara på frågan där.

https://docs.google.com/forms/d/1XlbkS0PM-2U-BILsJrI0BEMbw_RSmEOa1sI3N3XhgI0/viewform

Analysträning! (6C)

Idag skall ni under första passet få visa mig er förmåga att analysera olika samhällsfrågor. 

När man analyserar funderar man t ex på VARFÖR något är som det är och vad som är BRA och MINDRE BRA med något.

Gör nu ditt bästa för att svara på följande fyra frågor:

1. “Vad är bra med demokrati?”

2. “Vad är mindre bra med demokrati?”

3. “Vad är bra med att betala skatt?”

4. “Vad är mindre bra med att betala skatt?”

Skriv i "anteckningar", sätt rubriken "Analysfrågor VALET". När du är klar, skicka anteckningarna som ett mail till mig via First Class.

Frågor till spelet (6C)

Idag ska ni lägga fokus på att komma på frågor till ert spel.
En utgångspunkt måste då vara att fundera på vad som är en bra fråga och vad som är en mindre bra fråga? 

Jag kommer att gå igenom hur ni bör tänka:

Vad är en bra fråga??

3 olika TYPER av frågor skall ni ha med

1. FAKTAFRÅGOR:
   

-är frågor som börjar med t ex
“Vad är….?”,
“Vad heter…?”,
“Vem är…?” eller
“Hur går….. till?”

2. ANALYSFRÅGOR:
   

-är frågor som det kan finnas flera olika svar på och som går ut på att svara på “Varför….?”

3. REFLEKTIONSFRÅGOR:
   

-är frågor som går ut på att man får tänka till om vad man själv tycker om något och dessutom förklara varför man tycker så

Sedan skall ni skapa egna frågor till ert spel.

Till 8C!!

Kopiera och använda följande länk för att visa kunskaper för F-C:
https://docs.google.com/forms/d/16156-NuZpy772Qd69h-mQQb5UfNtNyaqwHQAS59GrXk/viewform

Kopiera och använda följande länk för att visa kunskaper för F-A:
https://docs.google.com/forms/d/1YFS0JCOvMuR4p9YbuSbdA8f8vS8bRTjpQQCcCjPDCnA/viewform

Analys- och reflektionsförmåga Om ideologierna (9C)

Välj två ideologier, en från “vänstersidan”(kommunism eller socialism) och en från “höger sidan” (liberalism eller konservatism)

1. Läs igenom texterna om de två ideologierna du valt i detta dokument.

2. Anteckna sedan följande fakta om respektive ideologi:

A) När ungefär startade ideologin?

B) Varför startades den?

C) Hur ser man på individens möjligheter, rättigheter och ev skyldigheter?

D) Hur ser man på statens uppgift?

Analysfråga

Det finns för- och nackdelar med samtliga ideologier, beroende på vem man frågar.

3.Vilka för- och nackdelar kommer DU på med respektive ideologi?

Reflektionsfråga

Ideologierna samlar tankar om olika typer av idealsamhällen.

4. I vilket av deras idealsamhällen hade du velat leva i? Motivera ditt svar.

Du skall redovisa dina svar senast 14.20 idag.

Till 6A!!

Kopiera och klistra in följande länk i adressfältet för att visa kunskaper F-C
https://docs.google.com/forms/d/1o73vvV-lL2Fq-mMFSf-bQkw0_Z9RnWMbg0HxAKTgJEQ/viewform

Kopiera och klistra in följande länk i adressfältet för att visa kunskaper F-A
https://docs.google.com/forms/d/1sRnjo1dGNnE1vzkJ5nRK7CRrtF1G0Tc44tqOSKo72Sg/viewform

Till 9C!!

Använd följande länk för visa kunskaper värda F-A:

https://docs.google.com/forms/d/1l1D2pa0hfsM1UYNDJexTR5PJCidaKZyJ8PcdXYMC-bo/viewform

Till 6C!

Kopiera och klistra in följande länk för att visa kunskaper för F-C:
https://docs.google.com/forms/d/1fac6EWKVW0KA7AfZBS5fIDe0ATwjrkU5SI7hiSTIG10/viewform

Kopiera och klistra in följande länk för att visa kunskaper för F-A:
https://docs.google.com/forms/d/1miq-GoOr4vTL73psCvitxoxL9oFeHsXtuK-YLdHnPE8/viewform

Till 7C!

Följande länk gäller för att visa kunskaper upp till C-nivå: 
https://docs.google.com/forms/d/1ikhc1U8QPzUuh1jxjoaCGl7nO4MGPpdgy-hoGY_MPXU/viewform


Följande länk gäller för att visa kunskaper upp till A-nivå:
https://docs.google.com/forms/d/1dfb9xMpDwppaP1L0bTObuADhdDZD4vjllWOt67_H_PI/viewform

Gruppuppgift VALET (8C)

Ni skall fördjupa er om ett av de partierna som finns representerade i riksdagen. 

Grupperna sätter jag ihop. 

Ni skall presentera arbetet i en valfilm. 

Följande skall presenteras i filmen:

1. Partiets namn

2. “logga”

3. Valslogan

4. Hjärtefrågor inom:

-vård

-skola

-miljö

-Sverige i världen

5. Egna åsikter (här redovisar ni något partiet vill som ni inte håller med om)

6. Partiets ställning i Fbg?

7. Ett valtal som spelas där samtliga i gruppen är delaktiga.

8. En valaffisch och en valbroschyr

Start för grupparbete "Partifilm" (9C)

Ni ska i gruppen (sätts ihop av mig) hjälpas åt att skapa ett parti. Ni skall redovisa partiarbetet genom att göra en reklamfilm. 

Följande innehåll skall presenteras i filmen:

1.Partiets namn

2. “Logga”

3. Presentation av styrelsen (er själva) och vilka uppdrag i styrelsen ni har (ordförande/partiledare, vice ordförande och sekreterare)

3. Valslogan

4. “Hjärtefrågor” inom:

-skolan

-vården

-jobb

-miljö

-Sverige i världen

+valfritt

5. Ett valtal där hela styrelsen syns på något sätt

6. Presentation av en valaffisch och en valbroschyr

Ni skall i er lärgrupp skapa 6 frågor till texten nedan. Vi kommer att gå igenom vad en bra fråga är.

Kommunen

Ordet kommun. Själva ordet kommun kommer från det latinska ordet communis, som betyder gemensam. I en kommun måste människorna gemensamt sköta skolor, fritidsgårdar, ordna vatten och avlopp osv.

Olika kommuner. En kommun är ett geografiskt område, dvs ett område inom vilket invånarna har rätt att bestämma hur man ska sköta sina gemensamma angelägenheter. Det finns ca 290 kommuner i Sverige.

 Kommunerna skiljer sig mycket från varandra när det gäller storlek och invånarantal. Kiruna är mer än tvåtusen gånger så stor som Sundbyberg, som är Sveriges till ytan minsta kommun. Stockholm har flest invånare, drygt 700.000. Kommunen Bjurholm i Västerbotten har knappt 2.900 invånare.

Kommunens föregångare. I det gamla bondesamhället sökte sig människorna till samma kyrka och bildade en socken. Själva ordet socken betyder söka. Socknen bestod av flera olika byar. Där samlades männen till sockenstämma för att diskutera och fatta beslut hur de skulle sköta den gemensamma kyrkan, hur man skulle ta hand om de gamla och hur barnens skolgång skulle utformas.

Under 1800-talet industrialiserades Sverige och 1862 bildades de nuvarande kommunerna. Då fanns det ca 2.500 kommuner i Sverige. Fördelarna med de små kommunerna var att alla kände varandra och kände sig hemma när systemet fungerade. Den stora inflyttningen till städerna innebar att landsbygdskommunerna fick allt färre invånare och därför genomfördes två stora kommunindelningsreformer som innebar att antalet kommuner sjönk till ca 1.000. Dessa kommuner var också för små för att kunna tillgodose människornas behov av service, exempelvis av högstadieskolor simhallar osv, så ännu fler kommuner slogs samman. Nu finns det ca 290 kommuner i Sverige.

Kommunvalet. Valet till kommunen sker den tredje söndagen vart fjärde år. För att rösta vid kommunvalen krävs att man har fyllt 18 år senast på valdagen och att man är skriven i kommunen. Utländska medborgare har rätt att rösta vid kommunval, men då krävs det att de har varit folkbokförda i Sverige tre år före valet.

Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen. Det betyder att kommunfullmäktige, man brukar också säga fullmäktige, är det högsta beslutande organet i politiken. Här fattas alla viktiga beslut, t.ex. om kommunens budget, dvs kommunens inkomster och utgifter.

Fullmäktige sammanträder i regel en gång i månaden och mötena är offentliga. Det innebär att vem som helst får besöka dessa möten. Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen, som är den viktigaste politiska församlingen.

Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är det viktigaste politiska organet i kommunen. Kommunstyrelsen är kommunens motsvarighet till regeringen. I denna styrelse förbereds alla ärenden innan de slutgiltiga besluten fattas i fullmäktige. Det är sällan fullmäktige ändrar ett förslag som kommer från kommunstyrelsen, och det beror naturligtvis på att det är samma partier som har makten i de bägge församlingarna. Det största partiet i fullmäktige har också flest platser i kommunstyrelsen.

Nämnder.  Naturligtvis kan inte medlemmarna i kommunstyrelsen sätta sig in i allt som rör kommunen. Därför finns det styrelser och nämnder i kommunen.

Vissa av nämnderna är obligatoriska, dvs kommunen måste ha dessa, andra är frivilliga. Varje nämnd eller styrelse har ansvar för sitt speciella område. Det kan vara skolan, barnomsorgen, fritiden osv. Inga av nämndernas möten är offentliga, men kommunmedborgarna kan få reda på vad som har beslutats genom att läsa protokoll från mötena.

Kommunens ekonomi. Kommunerna ansvarar för många områden och det kostar mycket pengar. De senaste åren har kommunerna haft ekonomiska problem. Varje år gör kommunen upp en budget för nästa år. Det är en plan för ekonomin, vilka inkomster man får in och vilka utgifter man har. Varje nämnd eller styrelse lämnar in sina önskemål till kommunstyrelsen. Därefter utarbetar kommunstyrelsen ett förslag om vad exempelvis skolan får kosta.  Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. Den motsvarar drygt hälften av inkomsterna. Det är kommunfullmäktige som varje år beslutar hur stor kommunalskatten ska vara. En annan viktig inkomstkälla för kommunen är olika avgifter som medborgarna betalar för vatten, el, renhållning. Det brukar motsvara ca 20 procent av kommunernas inkomster. Kommunerna få också bidrag från staten. Det brukar motsvara ca 20 procent av en kommuns inkomster.

Landstingen. I Sverige finns det 23 landsting . I stort har landstingen samma gränser som länen. Varje landsting består då av flera kommuner.

Landstingen ansvarar främst för sjukvården inom länet, men också för kollektivtrafik och viss utbildning. Ett landsting fungerar ungefär som en kommun. Det betyder att det finns såväl landstingsfullmäktige som landstingsstyrelse och nämnder. Valet till landstinget sker samtidigt som riksdags och kommunvalen. Landstingens inkomster kommer från skatter, statsbidrag och avgifter.

Mål och upplägg (8b)

Valet 8B

LGR 11

-Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

-Sveriges politiska system med riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

 -Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Ni kommer att arbeta med diskussioner kring olika artiklar eller inslag från olika medier.

Ni kommer att få fördjupa Er i ett parti och göra en ”partifilm” med de tre viktigaste frågorna (enligt er). 

Ni kommer att få ta del av genomgångar från lärare kring ämnet.

Ni kommer att se på debatter från TV som rör valet som efterföljs av diskussion.

Ni kommer att få en överskådlig inblick över ideologier som ligger till grund för olika partier i Sverige.

Ni kommer att få lära er följande begrepp och få möjlighet att visa att ni kan dem. Ni visar era kunskaper dels genom er partifilm samt test.

Kommun, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunråd, rösträtt, ideologier, 4%-spärren, regeringen, demokrati, mandat, mandatperiod, opposition, representativ demokrati, direktdemokrati, valrörelse.

Tips! lättläst om de olika partierna:

http://www.folkpartiet.se/politik/lattlast/

http://www.socialdemokraterna.se/Internationellt/Other-languages/Lattlast/

http://www.mp.se/lattlast

http://www.moderat.se/lattlast-svenska

http://www3.centerpartiet.se/Anpassad-information/Centerpartiets-ideprogram-pa-latt-svenska/

http://www.orebroll.se/sv/Om-landstinget/Information-och-kommunikation/Speciellt/Speciellt-arkiv-2010/Speciellt-nr-7-september-2010---webbsida/Val-2010---Lattlast-av-Speciellt-nr-7-september-2010/Vansterpartiet/

https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Lattlast-svenska/

http://www.orebroll.se/sv/Om-landstinget/Information-och-kommunikation/Speciellt/Speciellt-arkiv-2010/Speciellt-nr-7-september-2010---webbsida/Val-2010---Lattlast-av-Speciellt-nr-7-september-2010/Sverigedemokraterna-lattlast/?Email=bWFpbHRvOmxlbmEuaGFnc3RlbkBvcmVicm9sbC5zZT9yZWNlaXZlcm5hbWU9TGVuYSBIYWdzdGVu

Mål och upplägg (6B)

Valet

Mål som skall uppnås i slutet av år 6

• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska olikheter i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Vi kommer att arbeta med valet fram till vecka 39. Ni kommer att lära er följande begrepp:

Demokrati (förr och idag), riksdagsval, regionval samt Kommunval, direkt och representativ demokrati.

Ni skall presentera Era kunskaper i ett spel med frågor som ni själva gör i grupp. I slutet av vecka 38 spelar ni era gruppers spel. Tanken är att ni tar del av varandras kunskaper och sprider era kunskaper. Ni kommer att i grupp få arbeta med begreppen och sedan presentera dem på olika vis.

Att göra ett spel - checklista

Börja med att ta skapa en spelplan                                                    ( )

Skapa figurer som spelarna skall använda sig av (figurerna skall

vara olika partiledare)                                                                       ( )

Börja i gruppen att göra frågor som skall användas i spelet.

Använd den kunskap ni fått under lektionstid (anteckningar, film

Mindmaps) för att skapa frågor.                                                       ( )

OBS regler är viktigt att ni skriver.

Tänk på att alla i klassen skall kunna spela Ert spel.

Viktigt med tydliga regler                                                                ( )