Ni skall i er lärgrupp skapa 6 frågor till texten nedan. Vi kommer att gå igenom vad en bra fråga är.

Kommunen

Ordet kommun. Själva ordet kommun kommer från det latinska ordet communis, som betyder gemensam. I en kommun måste människorna gemensamt sköta skolor, fritidsgårdar, ordna vatten och avlopp osv.

Olika kommuner. En kommun är ett geografiskt område, dvs ett område inom vilket invånarna har rätt att bestämma hur man ska sköta sina gemensamma angelägenheter. Det finns ca 290 kommuner i Sverige.

 Kommunerna skiljer sig mycket från varandra när det gäller storlek och invånarantal. Kiruna är mer än tvåtusen gånger så stor som Sundbyberg, som är Sveriges till ytan minsta kommun. Stockholm har flest invånare, drygt 700.000. Kommunen Bjurholm i Västerbotten har knappt 2.900 invånare.

Kommunens föregångare. I det gamla bondesamhället sökte sig människorna till samma kyrka och bildade en socken. Själva ordet socken betyder söka. Socknen bestod av flera olika byar. Där samlades männen till sockenstämma för att diskutera och fatta beslut hur de skulle sköta den gemensamma kyrkan, hur man skulle ta hand om de gamla och hur barnens skolgång skulle utformas.

Under 1800-talet industrialiserades Sverige och 1862 bildades de nuvarande kommunerna. Då fanns det ca 2.500 kommuner i Sverige. Fördelarna med de små kommunerna var att alla kände varandra och kände sig hemma när systemet fungerade. Den stora inflyttningen till städerna innebar att landsbygdskommunerna fick allt färre invånare och därför genomfördes två stora kommunindelningsreformer som innebar att antalet kommuner sjönk till ca 1.000. Dessa kommuner var också för små för att kunna tillgodose människornas behov av service, exempelvis av högstadieskolor simhallar osv, så ännu fler kommuner slogs samman. Nu finns det ca 290 kommuner i Sverige.

Kommunvalet. Valet till kommunen sker den tredje söndagen vart fjärde år. För att rösta vid kommunvalen krävs att man har fyllt 18 år senast på valdagen och att man är skriven i kommunen. Utländska medborgare har rätt att rösta vid kommunval, men då krävs det att de har varit folkbokförda i Sverige tre år före valet.

Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen. Det betyder att kommunfullmäktige, man brukar också säga fullmäktige, är det högsta beslutande organet i politiken. Här fattas alla viktiga beslut, t.ex. om kommunens budget, dvs kommunens inkomster och utgifter.

Fullmäktige sammanträder i regel en gång i månaden och mötena är offentliga. Det innebär att vem som helst får besöka dessa möten. Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen, som är den viktigaste politiska församlingen.

Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är det viktigaste politiska organet i kommunen. Kommunstyrelsen är kommunens motsvarighet till regeringen. I denna styrelse förbereds alla ärenden innan de slutgiltiga besluten fattas i fullmäktige. Det är sällan fullmäktige ändrar ett förslag som kommer från kommunstyrelsen, och det beror naturligtvis på att det är samma partier som har makten i de bägge församlingarna. Det största partiet i fullmäktige har också flest platser i kommunstyrelsen.

Nämnder.  Naturligtvis kan inte medlemmarna i kommunstyrelsen sätta sig in i allt som rör kommunen. Därför finns det styrelser och nämnder i kommunen.

Vissa av nämnderna är obligatoriska, dvs kommunen måste ha dessa, andra är frivilliga. Varje nämnd eller styrelse har ansvar för sitt speciella område. Det kan vara skolan, barnomsorgen, fritiden osv. Inga av nämndernas möten är offentliga, men kommunmedborgarna kan få reda på vad som har beslutats genom att läsa protokoll från mötena.

Kommunens ekonomi. Kommunerna ansvarar för många områden och det kostar mycket pengar. De senaste åren har kommunerna haft ekonomiska problem. Varje år gör kommunen upp en budget för nästa år. Det är en plan för ekonomin, vilka inkomster man får in och vilka utgifter man har. Varje nämnd eller styrelse lämnar in sina önskemål till kommunstyrelsen. Därefter utarbetar kommunstyrelsen ett förslag om vad exempelvis skolan får kosta.  Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. Den motsvarar drygt hälften av inkomsterna. Det är kommunfullmäktige som varje år beslutar hur stor kommunalskatten ska vara. En annan viktig inkomstkälla för kommunen är olika avgifter som medborgarna betalar för vatten, el, renhållning. Det brukar motsvara ca 20 procent av kommunernas inkomster. Kommunerna få också bidrag från staten. Det brukar motsvara ca 20 procent av en kommuns inkomster.

Landstingen. I Sverige finns det 23 landsting . I stort har landstingen samma gränser som länen. Varje landsting består då av flera kommuner.

Landstingen ansvarar främst för sjukvården inom länet, men också för kollektivtrafik och viss utbildning. Ett landsting fungerar ungefär som en kommun. Det betyder att det finns såväl landstingsfullmäktige som landstingsstyrelse och nämnder. Valet till landstinget sker samtidigt som riksdags och kommunvalen. Landstingens inkomster kommer från skatter, statsbidrag och avgifter.